Meny
 

Tillkomsten av ”Kopparmärra” – Karl den IXs ryttarstaty

Onsdagen den 7 september 1904 invigdes Karl den IXs ryttarstaty av den då 75-årige kung Oscar II.

Kungsportsplatsen var fylld av folk och tak och fönster i de kringliggande husen var fyllda av människor som ville få en bra utsiktsplats.

Foto från invigningen av Karl IXs ryttarstaty i Göteborg, 1904

Foto: Aron Jonasson

På bilden ovan ser vi ryttarstatyn vid sin första placering, ungefär 10 meter från sin nuvarande plats. Flytten inleddes i december 1935 och den 5 mars 1936 var arbetet klart. Anledningen till flytten var att statyn hindrade trafiken på Östra Hamngatan. En proteststorm mot flytten bedrevs i Handelstidningen och i en motion i stadsfullmäktige försökte flera av dess medlemmar få flytten upphävd, men den röstades till slut igenom med 40 röster mot 15.

I samband med flytten vändes också statyn i västlig riktning.

Foto från invigningen av Karl IXs ryttarstaty i Göteborg, 1904

Foto: Aron Jonasson, "Kung Oscar den II vid invigningen"

I sitt invigningstal sa kungen: ”Och dock bör det aldrig förgätas, att Karl den nionde med klokhet, kraft och ihärdighet, om och stundom enligt vår samtids begrepp med öfverdrifvet hård hand, värnade om fadrens och förberedde sonens värk.

Lite kul att i kungens tal läsa den inlindade kritik mot Karl IX (1550-1611) som av flera ansågs varit ”en tyrann och våldsverkare”. Bland annat skrev författaren Ingvar Andersson i sin ”Sveriges historia” från 1943; ”..en monark, vars hänsynslösa och effektiva agitation utmärktes av en blandning av bitskt människoförakt och fördomsfritt människobegagnade”. Ingen smickrande beskrivning precis.

Bakgrund

Ett initiativ från överstelöjtnanten Albert Jacobsson, runt sekelskiftet 1800-1900, som ansåg att Karl den IX var värd stå staty i staden som han grundat. Jacobsson började med att resa till Stockholm där han tog kontakt med professor John Börjeson vid Konstakademin som lovade att utföra en skiss för detta eventuella uppdrag. Den ursprungliga tanken var att Börjeson skulle utföra en enklare och mindre så kallad ”fotstaty” av Karl IX iförd sin personliga rustning (som för övrigt utförts av den italienske skulptören och gravören Benevenuto Cellini).

Efter en tid skrev dock Börjeson till Jacobsson och frågade om han inte även kunde få skissa på en ryttarstaty, vilket Jacobsson tyckte var en bra idé.
Bägge skissförslagen ställdes ut och visades på Valands konstskola. Dock var det en väsentlig skillnad i kostnaden för de två förslagen. ”Fotstatyn” beräknades till att kosta 4 500:-, medan kostnaden för ryttarstatyn var beräknad till 100 000:-.

Skissförslag av John Börjeson

Skissförslagen från John Börjeson till ryttarstaty och fotstaty.

Albert Jacobsson med flera tyckte när man sett skisserna att ryttarstatyn bättre stämde överens med den gängse bilden av Karl den IX och ville därför försöka förverkliga den bra mycket dyrare idén. Många var skeptiska till att Jacobsson skulle lyckas få ihop en såpass stor summa pengar, men han tilläts starta en insamling. Efter tre månader hade Jacobsson lyckats få ihop 72 000:-. Hösten år 1900 reste Jacobsson till Börjeson i Stockholm som lovade utföra statyn för 75 000:-, varvid Jacobsson beställde arbetet. I december 1903 kunde Jacobsson skapa en budget för hela projektet där slutsumman uppgick till 107 500:-. Piedestalen utformades enligt önskemål från konstnären av professorn vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Isak Gustaf Clason.

Som syns i skissen av ryttarstatyn ovan tillkom bland annat en hjälm och en mer rustningslik klädsel i den färdiga statyn. Dessutom förändrades proportionerna så att kungen till häst blev mycket större i förhållande till postamentet.

Arkivbild, äldre foto föreställande konstnären John Börjeson i sin ateljé i Stockholm. Foto från Stockholms stadsmuseum.

Arkivbild, foto föreställande konstnären John Börjeson i sin ateljé i Stockholm. Foto från Stockholms stadsmuseum.

Källa: "Kopparmärra", Maja Kjellin, särtryck ur Göteborgs Historiska Museum, årstryck, 1963